En Okänd Dams Blogg

När Prinsen handlar lägger han sin femma i en stor kundvagn för att få loss den ur stället. Sedan skjuter han lugnt den stora vagnen framför sig och arbetar sig mycket metodiskt igenom affären. Han börjar med gång A. Fortsätter sedan med gång B. Inte helt oväntat svänger han därefter in på gång C och fortsätter så tills han når kassan.

Damen tycker inte om stora vagnar som är så jobbiga att köra och man känner sig hela tiden i vägen. Istället tar hon två kundkorgar som hon placerar på olika ställen i affären. Sedan springer Damen helt orationellt mellan gångarna. Börjar kanske logiskt med A, för att sedan hoppa till F när hon ser den stora lådan med billiga saker för 10 kr. Så går hon vidare till gång L och sedan till gång A igen för att försöka hitta den ena kundkorgen som hon tappat bort. Gång D lockar henne emellertid på avvägar med billiga kanelbullar.

Prinsen har allt han behöver uppskrivet på en lapp som han aldrig glömmer hemma. Sakta betar han av de olika punkterna. Damen tror mer på att låta kroppen känna efter vad den behöver. Får man lust på blodpudding och apelsiner så är det blodpudding och apelsiner kroppen behöver. En annan dag kan det vara linfröbröd.

Prinsen granskar lugnt och noga alla priser för att vara säker på att han får den billigaste varan. Han missar aldrig ett extrapris.

När Damen börjar bli klar med handlandet gäller det att hitta båda kundkorgarna, vilket kan vara både roligt och spännande. Hennes besök i affären slutar med att hon sjunker ihop framför kassan. 547 kr fattigare lämnar hon affären med hälften av varorna hon behövde och en del som hon inte hade tänkt. Damens sätt att handla är inte effektivt, men det är roligt.

Prinsen betalar 217 kr och är säker på att han har handlat precis allt han behöver till bästa möjliga pris.

När Prinsen och Damen handlar tillsammans blir Prinsen sur om Damen springer runt. Damen anstränger sig att gå tillsammans med Prinsen, men hennes hjärna blir uttråkad och hon börjar tänka på andra saker.

Prinsen tycker inte att hon koncentrerar sig. När Prinsen säger något om affärens utbud av tranbärsprodukter svarar Damen ”Jag är verkligen inte nöjd med mina nya glasögon”. Hon provar synen mot affärens många reklamlappar.
Eller så snörper hon bara på munnen och tänker att en professionell bröduppackare borde verkligen inte ha så låga byxor att skinkorna syns så tydligt då han utför sitt arbete.

Vid kassan vill Prinsen helst både lägga upp varorna på bandet, betala och packa ner varorna i kassar. Men eftersom han inte klarar allt själv, får Damen tillåtelse att packa. Det gör henne nervös. Prinsen påminner henne gärna om ett ägg som gick sönder för 5 år sedan. Fast Damen är inte säker på att det verkligen var hennes fel. Kanske var det Prinsen som bar kassen ovarsamt.

Prinsen lastar in kassarna bak i bilen. Det vill han helst göra på sitt eget sätt, så Damen kör istället tillbaka kundvagnen. Om det inte var för att Prinsen ville ha sin femkrona tillbaka, så hade han kört iväg och låtit Damen gå hem eftersom de ofta blir lite irriterade på varandra.

Därför åker Prinsen för det mesta och handlar själv. Tack vare Prinsens utmärkta handlande kan de spara ganska mycket pengar vilket är bra, för som Prinsen så ofta påpekar:

Ibland skriver andra bloggare saker som man inte håller med om. T.ex. skrev Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar: “När vågar vi erkänna att det finns ömhet i ett slag över munnen?”
Det är så dumt att jag inte ens tänker kommentera det.

Jag tänker bara skriva att Prinsen har helt andra sätt att visa ömhet, sätt som inte gör ont. Det kan vara att det ligger två solvarma plommon på min plats vid köksbordet när jag kommer upp en morgon, trött och sur.

Jag har aldrig haft så stor mage som jag har nu, så jag tänkte att vi borde börja motionera.

Men nu vet jag inte hur det blir, för Prinsen har satt upp ett tidningsurklipp på kylskåpet.

Prinsen är så bra på att uppfatta mina diskreta små signaler.

När vi gick upp i morse visade han mig att han köpt Romansallad, för att underlätta skrivandet av min bestseller. Om den drar in lite pengar så småningom ska han köpa en luftvärmepump, så vi sparar ännu mer pengar.

Så till dagens ämne; finaste kärlekssången.
Kära Raggoparden har utmanat mig att här skriva den finaste kärlekssången jag vet.
Jag har så svårt att komma på någon. Det finns egentligen många fina, men jag kan inte välja heller. Nu har jag suttit fast ett par dygn framför YouTube.
Däremot – eftersom jag är en gammal surtant – kommer jag strax på den sämsta kärlekssången jag vet! Jag har tänkt blogga om den länge och nu måste det ut!
Den sämsta sången är Det är hon av och med Brolle. Och eftersom han – om jag har läst rätt – är tillsammans med Elin Lanto, så är väl låten skriven till henne.
Jag får lust att slå till honom när han sjunger De e hon, de e hon, de e hon… som något som hakat upp sig. Hur känns det då för stackars Elin som tvingas lyssna varje dag. Och så alla journalisterna! Och snälla lilla Elin vill ju inte säga något dumt om pojkvännen, det var ju så snällt att han i alla fall försökte.

Journalisten: Hur känns det att han har skrivit en kärlekssång till dig?
Elin Lanto: Äh…(Knappat hörbart) Bra, antar jag. (Böjer sig ner och rättar till sina skor.)
Journalisten: Lyssnar du ofta på låten?
Elin Lanto: (Borstar bort något på axeln) Va?
Journalisten: Tycker du mycket om låten?
Elin Lanto: (Vrider på sig, märkbart besvärad)
Journalisten: Sjunger han den ofta för dig?
Elin Lanto: Är vi klara nu eller? Har lite bråttom…

Så går hon hem till sin Brolle som genast utbrister “Jag vill sjunga för dig!”
“Åh..” säger Elin. “Skulle du kunna ta en annan låt idag?”
“Tycker du inte om min kärlekssång?” frågar Brolle besviket.
“Jo! Den är jättefin! Verkligen… jättefin! Verkligen!”
Och lilla Elin biter ihop och tänker I won’t cry. Sedan går hon och lägger sig med en sprängande huvudvärk.

Om Prinsen skulle sjunga en kärlekssång till mig skulle det bli Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag med Fred Åkerström, fast med Prinsen. Prinsen har en fin bas och han sjunger gärna.
Fast jag tycker egentligen bättre om när han sjunger:

Det var på en fredagsmorgon
som dom tog mig från min cell
Och jag såg dom tog en timmerman
att hängas likaväl

Det är något relischöst. Och i refrängen tar han i:

Dom kan skyllat på nån DJÄVUL
jag skyller på Gud

När han sjunger DJÄVUL pirrar det i hela min kropp. Om han någonsin ska vara med i uttagningen till Idol, så tror jag att han har störst chans med den låten. Det är en totalt okänd låt så jag kan kan inte länka till den. Kanske har Prinsen hittat på den?

Men om jag skulle tänka på någon riktig kärlekssång som har med Prinsen att göra så får det bli någon med Per Gessle, för han spelades mycket när Prinsen och jag träffades. Och som alltid när Prinsen är inblandad, så handlar det mycket om bröst. Så det får väl bli… Vad heter den nu igen?
“Prinsen vad heter den där låten…” ropade jag och rusade ut i köket där Prinsen stod i kylskåpet och höll på att ta choklad!
“Vilken jävla tur att jag kom just nu!” sa jag glatt.
“Jävla otur att du kom just nu”, muttrade Prinsen.
Tycker om när du tar på mig heter den i alla fall. “Tycker om när jag betyder nåt för dej”, sjunger han och det är väl det det handlar om egentligen - att betyda något för någon.

Annars är jag väldigt svag för bitterljuva sorgliga sånger om kärlek som tar slut. Som Om du lämnar mig nu med Lars Winnerbäck & Miss Li. Fast jag föredrar den här versionen med ett par amatörer (?). Dom är så söta så jag bara smälter. Jag tycker om allt som låter nära och ärligt.
Lika gullig är förresten Lasse Lindh när han sjunger Du behöver aldrig mer vara rädd. Där står han, den söta lilla pysen och sjunger att han ska ta hand om henne och leda henne genom mörkret. Det är så rart. Men han är så liten och vad kan han göra? Det behövs en rejäl Prins, en 50+are för att ta hand om en kvinna. Ja, jag vet att klockan är mycket och jag bara svamlar.

Och så gillar jag låtar som handlar om kvinnor som klarar sig själva. Som I will survive och This woman. Och sedan tycker jag om visor om våren, om att allt blir grönt och börjar om, att man blir kär igen.
Nu smälter isen varje gång nån rör
vid mitt bottenfrusna hjärta
Nu smälter isen i stan utanför
Det gör mig glad.

När Prinsen och jag träffades konstaterade vi att vi båda tyckte om Robert Broberg och på andra daten (hemma hos mig) hade Prinsen med sig en skiva. “Sätt på den här låten, den är bra”, sa han. Nu hittar jag den inte på YouTube, men texten börjar så här:

Redan när vi sätter oss till bords
börjar vi älska
med varann
du och jag
alldeles nakna
Så är det lite text om att dom äter sallad och dricker vin och så fortsätter det:
och du ser
den har börjat rakna
När vi sen reser oss
så står den lycklig ut
Smekande skjuter du den
in och upp och ner
i dej
Damen sjönk längre och längre ner i soffan, högröd i ansiktet. Sedan fick Prinsen åka hem.
“Det var väl inte texten jag tänkte på” försöker Prinsen efterkonstruera. “Jag tyckte väl melodin var vacker.” Han är lurig.

Prinsens bästa låt, alla kategorier genom tiderna är Love Is All Around. Den är ganska underbar. Och så tycker jag om den här! Och sedan kom jag att tänka på den här!

Så Raggoparden: Jag kan inte bestämma mig, men det var kul att fundera på det och lyssna på gamla favoriter. Jag försökte tjuvtitta på Gubben ifall jag kunde knycka samma som han, men jag tror inte han har svarat än. Nu måste jag lägga mig. I morgon ska jag på 50-årsfest. Kram och godnatt!

Åh, jag blir så trött på pojkar ibland. I dagens Metro, s.4, står det om en 21-årig kille som tvingade till sig ett par kyssar av en 17-årig tjej. Och så säger han:

Ja just det. Jag har samma problem med mina väninnor. Säger dom grön så kan dom lika gärna mena gul. Och säger dom att dom vill ha pizza, så är det kanske kyckling dom vill ha.  Eller så kan man helt enkelt anta att de flesta verkligen menar vad de säger.

Senare på dagen packade jag upp planscher, bl.a. den här som tolkade så väl vad jag kände.

(Förlåt Gubben, Uli, Papa Bear, Prinsen och många många andra)

Tänkt på alla gånger flickorna sagt “Ja” och pojkarna tolkat det som “Nej”. Så tokigt det har blivit.

Nej nu tror jag att jag ska ta av mig alla kläderna och ställa mig i parterre och sedan skrika JA, så får jag se hur Prinsen tolkar detta.

Jag måste sätta in dagens Elvis, jag har gått omkring och tänkt på den hela dagen. Jag blir samtidigt generad och frustrerad och full i skratt. Vad vill han att hon ska göra egentligen? Och så är han så ful!

Och så har jag varit ute på youtube och letat efter Burnin’ med Niklas Hjulström, eftersom han är inne i affären ibland. Och då hittade jag den här andra låten. Så bra den är! Vilken bra röst han har! Nästa gång han är inne ska jag säga det till honom.

Sov gott!

Idag var det glatt i affären. Vackre A fyllde 30 och pengar samlades in i ett rosa kuvert. Charmige C skickades ut för att leta lämplig present. Snälla A köpte blommor och vi skrev födelsedagskort. Vackre A bjöd själv på flera sorters kakor och två tårtor. Allt var roligt och alla var glada utom Damen som satt i sitt hörn och stirrade envist ner i sin tekopp - skitsur för att ingen kom ihåg hennes namnsdag.

Ibland kollar Prinsen statistik om bloggen. Han kan se hur många som kommer hit och vilken tid på dygnet de är här. Det är roligt att se hur folk snubblar in just på min blogg. En del hittar hit genom andra bloggar, konstaterar Prinsen, och en del kommer hit via Google. Vad är det då för ord dom söker på?

Jag har den här synen framför mig (förlåt om någon tar anstöt):
Jag ser män sitta framför sina datorer, kåta och ensamma. Dom har dragit ner gylfen och har kuken i ena handen och den andra handen på musen (ha, ha). Dom är beredda att runka, vill bara ha något upphetsande att titta på samtidigt. Flämtande får dom fram Google. ”Vad ska jag söka på, vad ska jag söka på…” stönar dom. ”Jo, nyrakade kvinnor!!” Och så får dom fram Damens blogg med hennes berättelse om två räksmörgåsar och något konstigt om järnvägsvagnar. Kuken slakar, dom tappar helt lusten. Och det bara för att jag en gång skrev om nyrakade alpackahonor!

Till alla de som kommer hit av fel anledning vill jag tillägna den här lilla grejen:

Ge inte upp! Ta nya tag!

”Ska du använda måttband?” undrade jag, men det behövde inte Prinsen. Jag hade trott att testet i alla fall skulle innebära en hel del kännande och klämmande, men till min stora besvikelse räckte det med att Prinsen tittade på min BH ur tre olika perspektiv. Som tur var visade det sig att jag hade rätt BH-storlek och slapp köpa nya. Sedan åt vi räksmörgås.

Nu måste jag berätta om arbetskamrat Snälla A. Jag vet ingen som är så nyfiken på allt och har en sådan koll på alla små detaljer i livet. När jag började i affären ville hon veta precis allt om mig. Jag kom hem till Prinsen om kvällarna och frågade:
”Hur värmer du upp ditt slott?”
”Vattenburen el”, sa Prinsen, ”Varför undrar du det?”
”Snälla A ville veta”, sa jag.
Nästa kväll frågade jag:
”Hur många kvadratmeter är ditt vardagsrum på?”
”Varför undrar du?”
”Snälla A ville veta”, sa jag.
Efter ett tag slutade han fråga ”Varför”, svarade bara snällt på mina frågor.
Jag tror att personer som Snälla A har en stor funktion att fylla på en arbetsplats genom att samla in information och sedan sprida den. Snart visste alla allt om mig och om Prinsen och hans hus fast vi inte ens bodde tillsammans då. Hon inte bara drog fram information ur mig, hon spred annan information tillbaka också. Hon informerade om vilken buss jag bäst tog till jobbet, hur jag får bort prislapparna ur skorna utan att det blir kletigt att gå i dem sedan, hur man tillagar kött och att man kan köpa jättegoda räksmörgåsar i bageriet en trappa upp. Det har hon pratat om så många gånger att jag till slut kände mig tvungen att köpa dem för att inte svika henne.
Sedan blev jag förhörd. ”Tog du tekaka eller klämma?” ”Fick du dom i en kartong eller påse?” ”Du betalade väl inte mer än 59 kr?” ”Har ni vitt vin hemma?”
Jag tror jag svarade rätt på alla frågor.
Och så sa hon ”Ni glömmer väl inte att kyla vinet i kylskåpet? Ring Prinsen direkt och säg åt honom att lägga in flaskan, eller skicka ett sms.”
Men så fick jag en kund och Snälla A insåg att jag troligen skulle glömma ringa. ”Ni har väl frys?”, frågade hon därför. ”Man kan snabbkyla genom att lägga in flaskan i frysen.” Och det var precis vad jag fick göra när jag kom hem. Tack Snälla A för rådet. Jag har t.o.m. ett diffust minne av att hon sa åt mig att ta av gladplasten från smörgåsarna innan jag serverade dem. Jag älskar henne, hon är min storasyster på jobbet.

Så här är det nu; Stena Line på Damen.

I oktober blir det tvärtom; Damen på Stena Line.
Den kompetente Prinsen har letat fram en billig Danmarksresa på nätet. Det ska bli gott.

Häromdagen när jag kom hem sa Prinsen: “Jag kan kontrollera om du har rätt BH-storlek om du vill”. Det är ingen måtta på allt han kan. Jag undrar hur han kommer att gå tillväga. Jag har köpt räksmörgåsar för att kompensera honom.